Målet och vägen dit

Under många av de intervjuer vi håller med potentiella kandidater har vi ofta märkt att det inte finns någon tydlig framtidsplan när man gör sitt skolval eller söker sitt första jobb. Många har en diffus bild om vad man vill göra, en känsla av vad som vore roligt att jobba med. Rent konkret så kan det vara svårt att hitta det där företaget eller uppdraget som motsvarar just den känslan och de arbetsuppgifter man tänker sig. Och när man väl står i valet att skriva på för sitt första jobb så kan det snarare ha att göra med den ekonomiska situationen än att drömmen är på väg att bli besannad.

Det är den krassa verkligheten, vägen till drömjobbet är sällan rak och lättvandrad. Frågan är om den ens ska vara lätt. Det kan vara så att det är just själva erfarenheten du skaffar dig på vägen som faktiskt kvalificerar dig för jobbet.

Så länge man inte tappar bort målbilden utan hela tiden söker sig i rätt riktning så är chanserna goda att man inom ett par år faktiskt landar det där jobbet och den där känslan som var anledningen till att man satte sig i skolbänken från första början.

Andra hittar något nytt på vägen och byter riktning och finner sig till rätta inom något de aldrig trott de skulle jobba med. Inget är svartvitt. Känslan du initialt sökte efter kan ersättas på vägen. Dina nya superkollegor som du bara trivs med, de intressanta resorna i jobbet eller den behagliga känslan av att man är nöjd här och nu.

Man måste inte alltid jaga vidare.

Oavsett hur mycket energi man lägger, vilka sidospår man väljer att satsa på eller vilken bransch man jobbar inom så är det viktigt att ha en bra känsla i magen när man går till jobbet varje dag.

Det kan mycket väl visa sig i efterhand att det var själva resan som var målet.